...
Jag är ingen riktig vän så jag förstår dig..
Men de tar hårt även på mig när jag får höra sanningen av en som står mig så nära in på och att få höra den på fyllan är det som gör mig så frustrerad.´För du har hållt det för dig själv (vilket jag egentligen förstår) men du har förnekat alla gånger jag har frågat dig vad som tynger ner dig. Men man får alltid samma svar "nej det är inget jag lovar dig". Visst jag vet att ja reagerade på helt fel sätt men jag visste verkligen inte vad jag skulle säga eller hur ja skulle ta det.
Så förlåt och nu menar jag verkligen förlåt, men vet vad ja ska göra nu för att du ska må bättre hoppas du bara uppskattar de för kommer vara riktigt jobbigt.. Men som jag har sagt förut jag prioriterar dig högst.. förlåt
Things'll never be the same ?
